Även om vi numera ryggbär när vi är två så är jag fortfarande inte bekväm med att bära Toaden på ryggen när jag är utan sällskap. Bara en sådan sak som att mössan hamnar på sniskan, vilket gör barnet skogstokig, innebär problem. Jag kan verkligen inte fixa till det utan att krångla mig ur selen. Utöver det tycker jag att det är obehagligt att jag inte har samma kontakt med Toadie som när jag magbär. Visst att jag kan spegla med mobilen så jag ser honom vid behov men eftersom han inte kan prata än tycker jag inte att det räcker. Han sitter där bak och babblar om allt han ser och jag kan inte dela det med honom och det tycker jag är jobbigt.
Hur gör ni som ryggbär småttingar regelbundet? Vad händer om mössan åker nedför ögonen var femtonde minut och gör ungen tokig? Eller om hen slänger av sig mössan i tid och otid? (jag vill inte knyta fast mössor) Är det bara jag som tycker att det är jobbigt att inte kunna ha samma samspel som när man magbär?
Related posts:
Håller med, jag bär på ryggen ibland men helst inte när jag är ensam pga samma anledningar som du nämde. Har sett att det finns speciella speglar som man fäster i sjalen/selen men jag vet inte jag…. håller utkik här om du får några bra tips.
Min unge är ju mycket större, så jag går inte in på hur vi gör utan nöjer mig med att konstatera att det blir mycket lättare att ryggbära när barnet kan prata och själv kan meddela att mössor/skor håller på att ramla av. När jag tänker efter nu så bar jag nog mest Hrönn utan bärredskap, direkt i famnen, när hon var ett-två år eftersom hon prompt skulle växla mellan att gå själv och bli buren hela tiden.
Jonna senaste blogginlägg..Jag är inte rojalist, men…
Angående mössor så kör jag med väpnarluva, den rör sig ingenstans.
Kristina senaste blogginlägg..Snart!
Nu har jag bara hemstickad, men den rör sig om han tittar åt sidorna och han kan ta av sig den. :/
Jag använder knytmössa och den kan Love justera själv om den hamnar på sniskan. I och med att jag oftast har båda ungarna med mig så har jag inte tid att själv böka runt för att rätta till ngt, så jag frågar första bästa person in hjälp.
Jag bär min fyramånaders på ryggen ofta pga att det känns bekvämare. Nu kan ju min fyraåring hjälpa mig med mössan, men tidigare hände det att jag bad om hjälp av folk på stan eller krånglade selen åt sidan så att jag kom åt. Men jag har alltid snören på mössorna, problemet kommer om jag går in och ut ofta.
hippiemamman saras senaste blogginlägg..Att göra-söndagar
Jag har burit på ryggen sedan Björn var strax över ett år och hade börjat gå helt själv. Då är det ganska lätt att sätta ner honom en stund, och han vill ofta gå ner själv och gå en bit.
Vi har alltid haft mössor som man knyter fast, så just det har inte varit något problem. Visst får man ett sämre samspel på ryggen, men å andra sidan upplever jag att han ser bättre och tycker det är roligt att sitta på ryggen. Man får fortfarande väldigt mycket bättre kontakt än när man kör barnvagn! Särskilt med ett större barn som pratar.
Jag tycker dessutom att ryggbärande är mycket bekvämare och jag är starkare när jag bär på ryggen, så nu när han är så stor känns inte magbärande som något alternativ längre.
Lisa senaste blogginlägg..Ångest
Vi hade en jolly comfort bärryggsäck och den stora fördelen med den var att man lätt kan ställa ner den. Dessutom är sitsen ganska hög så barnet kommer upp en del, så man kan prata med hen över axeln. Min man är ganska lång och hyfsat stor och älskade vår jolly.
Men – den kostade oss en tusing på blocket vilket ju är jätte dyrt, och jag tyckte inte den var hälften så skön att bära i som en sjal.
Men vill du pröva kan du låna var någon månad. Jag har lovat iväg den till en kompis men hon bor i Geneve så det dröjer innan vi ses. Så du får gärna låna och känna på den ett tag, om du vill. Fast du verkar redan ha tusen bärredskap…
Mössor med knyt är ett måste för ryggbärande, om det är kallare än att det är ok att ungen är utan mössa en stund.
Visst blir samspelet sämre men man lär sig att samspela så också. Jag känner ju t ex på tyngden när S har somnat på ryggen numera.
Fickspegel vet jag folk som kör med för att kunna se barnet, har inte testat själv dock.
Andrea senaste blogginlägg..Bortom dimman, del 2
Jag har en mössa som hör till bärjackan jag köpte i vintras, den knäpper man under hakan och så stannar den kvar på plats när man sedan svingar jackan över huvudet, och den påminner om en väpnarluva, men den kanar inte omkring alltför mycket när hon vänder på huvudet. Kanske får man rätta till den ibland innan man kliver utanför dörren, men än så länge har den aldrig hamnat fel efter “sista checken”.
Sedan har jag sett att det finns jättebra väpnarluvor som inte rör sig alls när hen vänder på huvudet, som typ dessa från kokobello http://www.kokobello.se/uteklader/mossor-vantar-och-halsdukar/vapnarluva-i-merinoull-fran-janusull.html som jag varit påväg att köpa jättelänge, men aldrig haft några pengar över
Nu har ju jag nästan bara burit på ryggen, och dessutom nästan bara i sele, sjal känns för bökigt IFALL något skulle hända därute på promenaden och man måste sela om från rygg till mage eller något, men jag tycker att jag och dottern har en fin kommunikation iallafall, jag känner om hon blir extra exalterad eller om hon är irriterad på något.
Men så är hon ju som sagt van att sitta därbak och bara åka med, storebror har ju alltid tagit mycket plats, om man så säger
Men en spegel kan nog vara guld värt att ha med sig ibland, smart med mobilen, inte tänkt på innan!
Vi har en sådan där luva som hör till bärskyddet, men den är alldeles för tight för T. Han drar stora stl även på mössor. ^^
Jag kan inte selbära på magen. Han är alldeles för tung. :/ Efter femton min känns det som om ryggen ska gå av. Så om jag ska ta en heldag vill jag nästan ha med både och.
Bra tips om den där väpnarluvan. Ska kolla in den lite.
Sonen började prata när han var sju månader (jag vet astidigt) så pratandet funkade rätt bra för oss. Jag pratade och han svarade, typ. Han pekade med sin hand och sa ord och då berättade jag. Antar att det lät rätt kul om någon hörde oss. Vi hade knytmössa eftersom han blev hysterisk om mössan kom en millimeter på sne, samma med dottern.
Sen det bästa tips jag kan ge är att stretcha så du blir vigare i nacke och armar så du kan vri på dig och ta kontakt. Samt använda armarna som en bläckfisk, då slipper man vara så beroende av hjälp. Jag var så mycket ensam den tiden vi började ryggbära så jag blev liksom vig av mig själv genom att träna knyten osv. Hade ju en kille som körde sjöjungfrustilen så fort han hamnade på ryggen.
Flora får fortfarande åka fram, men det börjar nog bli dags att prova rygg snart också. Eftersom hon inte pratar (eller hon pratar ju som en bebis) så får väl jag prata på själv och hoppas att hon hänger på ändå.