Hippiemamman analyserar barntidningar.

Får mig att minnas när min fotbollskarriär dog för gott. Jag var sex år och spelade i ett blandat lag där jag bodde. Mer eller mindre alla barn som bodde där var med. Så en dag bestämde ena tränaren (eller vem det nu var. Jag var sex. Jag vet inte vem som bestämde) att det hädanefter bara skulle satsas på killar och så var det inget mer med det.

Jag höll mig borta från sport tills en dag på mellanstadiet då jag hade funderat lite på basket. Det kändes som att det kanske vore bra för mig att sporta lite, och jag var ju lång. Jag minns fortfarande stunden jag berättade det för min mamma. Det var soligt, hon satt på stentrappan på solsidan av huset och lapade i sig solsken. Hennes svar? “Äh, du har ju inget bollsinne.” Så var det inget mer med det, heller.

Ibland kan vuxna gå och dra något gammalt över sig. Jag säger då det.