Kvalitetstid. Det tror jag absolut på. När man arbetar och inte har lika många familjetimmar som den föräldralediga så bör man ta tillvara på tiden. Fast med kvalitetstid menar jag inte att man ska ha en intensiv skojig, sorgfri, lekfull bustid och bara vara en lekförälder som alltid säger ja och aldrig tar ansvar. Nej med kvalitetstid menar jag att man låter barnet vara med i det man gör; att man låter barnet känna att det är helt normal vardag med den arbetande föräldern också; att man låter barnet existera i tryggheten som är att ta del av föräldrarnas köksstök eller vad det nu är man gör. Eller som när vi satt och hängde i makens hemmakontor när han jobbade lite i lördags. Det är vad jag tror är kvalitet för barnet. Barnet ska vara en del av en helhet istället för att utgöra navet.

För oss var tanken var att maken skulle vara hemma ända till april första året men tack vare den fantastiska Försäkringskassan (not) blev det inte så långt som vi hade planerat. Men att ändå få ungefär tre månader tillsammans som familj är inte att förkasta! Jag tror verkligen att de månaderna gjorde mycket för Toadens och makens anknytning. Vi tre var hemma och umgicks tillsammans i samma rum, oftast i vardagsrummet framför TV:n men det är ju en trygghet i sig. Alltid lugnt och skönt och både mamma och pappa inom hör- syn- och luktavstånd.

Sedan blev det tillbaka till jobbet men familjefokus försvann inte för maken. Han har valt att spendera sin lediga tid med Toaden och mig hellre än att dra iväg på egna aktiviteter. Istället har vi fortsatt att umgås som familj hemma. Han har bjudit över folk hit så klart så han har inte isolerat sig totalt. Men kvällar hemifrån kan jag nog räkna på en hand och de flesta har varit jobbrelaterade. Övertid har hänt, så är det i hans jobb, men ibland har han kunnat jobba lite hemifrån. Och jag är väldigt tacksam för att han kan sätta sig några timmar på helgen eller kvällen hemma istället för att jobba sent på kontoret och komma hem elva på kvällen. När Toadie var inlagd på sjukhuset var väl den tid som de haft minst tid med varandra men då kom ändå maken på lunchen, innan jobbet och efter jobbet så det var rätt okay ändå.

En till sak som gör att Toadie och maken kan få rätt mycket tid ihop är något som kan vara svårt att styra över själv. Här har vi helt enkelt haft tur. Toadie är ett kvällspiggt barn. Det betyder att han är vaken när pappa kommer hem, att vi kan äta middag tillsammans och att de får lite tid innan Toadie somnar. Det, om något, gör nog mycket. Pappa är inte någon som bara är hemma om helgerna. Så nu när maken har börjat träna gör han det på morgonen innan jobbet så det inte behöver gå ut över familjetiden. <3 <3 <3

Än så länge har inte Toadie och maken massor med ensamtid men det är inget jag tror behövs heller. Jag märker tydligt hur mycket bättre Toadie mår när vi är alla tre och är väldigt ledsen över att vi inte har möjlighet att vara hemma tillsammans en längre tid. Tiden då han vill vara med oss på tu man hand kommer säkert när han blir äldre men än så länge är han så liten att han vill ha både mamma och pappa här och då gör vi vårt bästa för att minska separationer. Jobba måste man men i övrigt försöker vi umgås som familj.*

Rengöring, skydd och tid. Ja det är vad vi har tänkt på och gjort. För oss har det fungerat bra. Men det finns en del fällor också och vi har inte varit immuna mot det. Så det tänkte jag skriva om i nästa inlägg.

* Sade jag efter att jag precis bestämt att jag vill ha lite egentid i helgen. Men ibland måste man tänka på sig själv också så att man inte går sönder.