Just nu är det tandsprickning deluxe med feber, gnäll och konstant tuttning plus att jag själv har en förkylning som ligger och gror men inte bryter ut ordentligt och maken har övertid. Så vardagen får mig att vilja köra in mitt huvud i en köttkvarn ungefär. Men en månadsuppdatering ska jag väl orka med. ^^ Lägger den som vanligt efter ett hopp. Hoppetihopp!

Amning
Ja, som jag skrev för några dagar sedan så fnyser Toaden åt vanlig mat. Ett tag nu har det bara varit tutte som gäller och den här veckan har varit extrem. Han har legat konstant och snuttat och tuttat. Det känns som om jag har en femtonkilos nyfödd. Nätterna är okay dock. Efter att jag har somnat är det oftast en amning som gäller tills vi kliver upp, men han kan fortfarande ha morgnar där han växlar mellan tutte ett och tutte två i en halv evighet. Det känns som om jag har fått amningsaxel. Han vill just nu mest ha höger bröst, så högerarmen känns helt utsliten. Buuuuu.

Mat och BLW
Jag skrev om det här: Ett litet fartgupp i matresan.

Sömn
Om jag jämför, och det ska man väl inte göra, känns det som om Toadie sover rätt mycket. Ja just nu blir det ännu mer då han är febrig. Han styr sin sömn själv men vi ger honom givetvis hjälp när vi märker att han är trött men inte kan komma till ro. Men just nu fungerar amningen bra som sövare. Efter att gången lossnade har han inte blivit så där förbannad när han insett att han håller på att somna. Det är skönt. Han kör fortfarande på två sovpauser om dagen och brukar vilja lägga sig runt nio-tio på kvällen för att kliva upp runt åtta-nio. Dagtid vill han bara sova i famnen. Har jag tur kan jag lägga ned honom klistrad mot mitt lår i soffan bredvid mig så att jag kan sticka eller liknande. Om inte ser jag på TV, vilket är anledningen till att jag nu har hunnit se alla avsnitt som finns ute av Parks and Recreation. Dayum.

Tal
Toadies ordförråd:
uhm beh/deh? = vad är det?/vad heter det?
Uh uh. uh uh! = kom hit/jaga mig/titta på mig. Alltså att man ska ge uppmärksamhet gällande lek.
Mem-mem! = Ge uppmärksamhet gällande omvårdnad.

Utöver det jollrar han mycket, eller vad man ska kalla det, och pekar. Igår pekade han till exempel på vattenkranen och drack sedan när jag erbjöd vatten så jag gissar att vi förstod varandra där. Han säger inte mamma eller pappa och han pekar inte ut saker när man frågar. Jo det hände en gång men har aldrig upprepats så jag tror att det var ett sammanträffande. Däremot frågar han gärna vad allting heter. Så han kanske samlar på sig massor med ord tills han en dag kan briljera.

Gång och annan grovmotorik
Jag säger att han går nu då det är hans huvudsakliga sätt att ta sig någonstans. En av de roligaste sakerna just nu är att gå runt med något i händerna. Helst en iPhone. Då lägger han den mot kinden och så babblar han jättehögt medan han går fram och tillbaka mellan kök och vardagsrum.

Han har klättrat upp i soffan en gång men inte försökt någon mer gång, och så en gång i gästsängen fast då hjälpte maken till. Jag tror inte att Toadie är så äventyrlig faktiskt. Fast jag klagar inte. Det är rätt skönt att ha en stillsam unge.

Lek
Förutom att “prata” i telefon och “dansa” (=gunga med kroppen) så är det absolut bästa en lek som Toadie kommit på själv. När han kryper bort till pappas soffhörna brukar jag alltid lyfta bort honom då han därifrån kan klättra upp på mitt skrivbord och det finns en jäkla massa saker att ramla på och slå ihjäl sig där. En dag kröp han bort till hörnan och jag var inte tillräckligt uppmärksam. Så han satt och ropade på mig “uh uh” och när jag tittade upp så gjorde han en ansats att klättra upp, men stannade till och tittade bakåt med världens smajl. “Uh uh”. Aha, han vill att jag ska fånga honom. Så jag reste mig upp, ropade att jag skulle komma och ta honom och så rusade jag dit, skopade upp honom och kittelattackerade. Den här leken vill han nu köra flera gånger om dagen. Så han kryper till något “förbjudet” ställe och sedan ropar han och ler förväntansfullt. Så gullig. <3

Bästa låten är En kulen natt och när jag sjunger “långt ned i djupitupitupitupitet” så börjar han krypa iväg med ett skratt för han vet att jag ska kittla honom snart. Men han gör fortfarande inga rörelser under några sånger trots att vi sjungit nästan varje dag i många månader nu. Han lyssnar uppmärksamt dock och har fin ögonkontakt men tittar inte på mina händer.

Att bläddra i böcker är underbart roligt och då sitter han och oooh:ar och aaaah:ar över bilder och pekar och frågar men han vill inte att jag läser.

Förr stoppade han allt i munnen och även om det så klart fortfarande händer så utforskar han mer nu. Han älskar att trycka på paus/play-knappen på TV:n om och om igen, lampor tänds och släcks och hela hans ansikte lyser upp när han ser att rummet gör detsamma. Häromdagen tryckte han på en knapp i köket och så vände han sig om för att se lampan tändas men det var ju fel knapp! Så han försökte igen och igen tills han fick rätt. ^^ Duplo slits isär och kastas bort, om jag pusslar tar han bort bitarna och kastar iväg dem. Han har försökt att pussla och bygga men tappar tålamodet direkt och vrålar. Ja för humör har han. Alldeles nyss tog jag örontempen ifrån honom och han bara “ROOOOOOAR” och ostbågade sig i soffan.

Tänder
Idag har han haft väldigt ont i munnen och på förmiddagen ville han inte ens amma. Bara snutta. Jag läste att det kan göra väldigt ont att suga när man har tandsprickning. Så jag handmjölkade ur lite i en kopp som han drack upp tills suppen började verka. Stackars lille pruttis. Det är kindtänderna på vänster sida som är på gång. Han är alldeles svullen inne i munnen och jag känner tänderna tydligt. Han tar sig ofta på kinden och gråtbiter ibland i sina egna fingrar. Men han gnager ogärna på andra saker. Gör kanske för ont? Supp fungerar, men han hatar det och blir hysterisk. Flytande alvedon är helt omöjligt att få i honom. Undrar om det går att blanda med något godare? VI har provat att låta honom dricka (vilket han vägrar) så väl som att använda den där sprutan och den där skeden (vilket är en kamp) . Han hostar och fräser ut det mesta. Det är även extremsvårt att få in fingret och gnugga lite flytande alvedon på tandköttet. Jag tycker att det är väldigt jobbigt psykiskt att behöva kämpa emot honom när jag bara försöker att hjälpa.

Uppdatering:
Jag glömde pussar! Han pussas nu. <3 Ibland kan han under en amning resa sig upp och pussa på munnen helt självmant. Är det det bästa som finns? Jaaaaaa.