Innan semestern sade vi att vi skulle försöka oss på ett nytt liv då för att se hur det kändes. Vi pratade om att skippa mjölk eller kanske spannmål eller testa tre nya recept varje vecka, organisera hemma och undersöka compact-living-idéer. Så att vi i alla fall gjorde någonting på hemestern. Sedan försvann nästan två veckor av att maken satt och krånglade med kanadensiska myndigheter varje kväll, vi var stressade, trötta och orkade inte engagera oss utan körde på samma gamla vanliga.
Men en sak påbörjade vi: rensning! Vi bor i en liten trea, vilket ju inte är en liten skrubb eller något, men vi har mer saker än vad som får plats och vi mår konstant dåligt över detta. Trots att vi gör ett försök att rensa bort gammalt skit då och då fylls det alltid på, och då sällan av oss. Svärmor brukar t.ex. ha med sig halva Ullared när hon hälsar på. Några leksaker hon köpte har stått på vinden i ett år för att hon köpte dem innan han var tillräckligt gammal för att få ut någonting av det. Och då är hemmet fullt av sådant. Knökfull växalåda, prylar som vi fått för att det kan vara bra att ha någon gång i framtiden, fullproppat vindsförråd med jag vet inte ens. Här här här, det här är det enklaste sättet att visa vår kärlek.
Så vi rensade ut och gav till välgörenhet (sålde, om svärmor frågar) och det var det skönaste någonsin. Innan så kunde vi knappt få in näsan i gå-in-garderoben utan fick slänga in grejer och hoppas på det bästa och hittade aldrig det vi letade efter. Nu kan man dansa schottis därinne. Men så var det dags för svärmorsbesök igen. Attans! Men av någon spännande anledning fick vi henne att förstå att vi skulle få psykbryt om hon tog med sig möblerna (!!!), leksakerna och allt som hon köpt så hon tog bara med sig lite kläder till mig (välkommet för då slipper jag handla, woot!) och till Toaden. Jag tog mig även ännu ett allvarligt snack med henne om hur dåligt vi mår över att bo i ett hem där ingenting har en plats för det inte finns någon plats och det verkar faktiskt som om hon förstod denna gång och istället ska hon börja sätta in pengar på Toadies konto. Tack tack tack!
Så nu fortsätter vi. Efter tips från Vilda barn sitter just nu Toaden och maken och sorterar in DVD-filmer i en pärm så vi vips får massor med extrahyllor och dessa två sista semesterdagar ska vi fortsätta med optimeringsförsök
Och! Och och och! Jag har beställt lite grand från råvarubutiken för nästa vecka ska vi testa på en grön-smoothie-vecka där vi byter ut flertalet måltider (eller delar av måltider) till matiga, nyttiga smoothies. Ska bli kul att se hur vi mår!
Woho! Låter härligt! Total detox, både i själen, i hemmet och i kroppen låter det som?
Japp!!
Rensa är det bästa som finns! Man får bara panik att ha för mycket grejor.
Vi har samma tänk när det kommer till barnkläder också (som du skrev om i andra inlägget). Vi har precis gett iväg vår första låda till en vän som precis fått barn. Vi får en hel del begagnade grejer från släktingar, och det vi inte vill ha ger vi till välgörenhet. Samma sak med våra gamla kläder.
När det kommer till våra egna kläder har vi precis insett att vi ska börja köpa kvalitetsgrejer som håller i längden – men som kostar lite mer – istället för att köpa nytt (typ skor) varje säsong. Varken jag eller sambon gillar att gå i affärer ändå. Nu köper vi dyrare och bättre grejer begagnat istället, och ska bli bättre på att vårda dem.
Smart!
Så skönt det låter. Vi bor också i en liten trea som är alldeles för full men jag har så svårt att få med min sambo på att rensa. Han har så mycket “bra att ha-saker” överallt så jag blir galen. Det värsta är när något någon enstaka gång verkligen visar sig vara bra att ha, då blir han helt odräglig
Härligt med rensning! Vi har digitaliserat all vår musik och sambon har på något magiskt sätt fixat så att den bara finns i stereon (fråga mig inte hur, det är inte jag som är familjens datavetare). Konsekvensen är i alla fall att sambons alla CD-skivor (okänd mängd) bor i kartonger hemma hos hans far. Mina CD-skivor bor i ett par flyttkartonger hemma hos sambons syster. (Vi har inget förråd. Någon tänkte FEL när de planerade de här lägenheterna på 1970-talet.)
Tyvärr har vi rätt mycket grejer ändå, men det verkar som om vi trivs med att bo trångt.