När jag startade den här bloggen var det en enda röra av no poo, LCHF, all things Whedon och blablabla. Sedan flyttade jag och min man till Montréal och bloggen kom istället att handla om två bortskämda svenskar i en måhända pittoresk men sjukt daterad storstad och sedan blev jag med barn. Bloggen utvecklades snabbt till en föräldrablogg och för första gången i mitt liv bloggade jag regelbundet och engagerat om amning, nära föräldraskap, bära barn, samsovning och att man ska respektera det lilla barnet. Men efter lilltrollets första år började jag dock att få kalla fötter angående hur mycket jag delade med mig av och sakta började jag att gå tillbaka till mitt sammelsurium av allt det jag finner intressant. Föräldraskapet kommer nog alltid vara det bloggen kretsar allra mest runt men det är inte längre en klassisk mammablogg.
Jag som skriver bloggen är en -82:a från Norrköping som efter ett jäkla runtflyttande slutligen landat i Stockholm. Min man och jag träffades 2003 och har hängt ihop sedan dess. Han är spelutvecklare och jag är hemmaförälder och tillsammans har vi världens bästa Toad.
Pingback: Bebisar som gråter i vagnen « Mamma Bondesson
Råkade surfa in här på din blog och tänkte bara att du och din man kanske skulle tycka att det var lite festligt att jag och min man är sådana Whedon nördar att vår dotter (tro det eller ej) heter Inara. Slå det om du kan! Gillar bloggen förövrigt!